Det har varit en tuff start på det här året. Mörker, ointressanta och kämpiga studier och så ovanpå det en riktig svacka hälsomässigt. Stress får mig alltid att må pyton, och en kraftig förkylning har hindrat mig från att träna de senaste två veckorna.
Nu börjar saker och ting vända. Äntligen har solen börjat att lysa, och isen smälter och lämnar marken fri. Jag har avklarat den fysikaliska kemin och börjat på något greppbart, den organiska delen, som faktiskt är intressant. Dessutom har förkylningen börjat ge med sig och jag har äntligen, äntligen, jubel I skyn, kunnat snöra på mig löpskorna igen. Två veckor räcker för att man ska känna sig svältfödd på träning. Långa promenader och cykling kompenserar inte alltid.
Det bästa av det bästa är att jag börjar se fram emot saker. Jag ser verkligen fram emot att träffa min syster och hennes sambo om en halvtimme, det var så länge sedan vi sågs! Sedan längtar jag efter resten av min familj som vi ska hem och besöka I helgen. Jag längtar efter ännu mer intensiv löpträning I vår, efter en hejdundrans påsk och att besöka Hanna I skottland till första maj. Därefter är det knappt en månad kvar innan jag fyller 20 och jonas 26, då ska firas!
Må bra kom ihåg! Någon att älska, något att göra och något att se fram emot.
Långpromenad hem från skolan – ser ni domkyrkan?
Jo, det är sånt där jag sysslar med nu. Destillering I sovjetlab.
Hissar man flaggan på våffeldagen, eller har jag missat något?
Mysepysen på besök, och det är hans leende som tar honom fram här I världen
Lyxig sallad till mig själv I min ensamhet.
Välsignelsen efter en härlig löptur.
Åh härligt kompis! Så bra att du är både frisk och glad :D Jag min nöt tränade både gym och boxning dagen jag blev frisk och har såklart ont i halsen igen. Bror min fick mig att fatta att det är vila som gäller tills man är helt bra..Sånt där man fattar utom när det gäller en sj :P
SvaraRaderaVår, det är vår! Super när allting känns härligt och man dessutom har fågelmusik :*
SvaraRadera