Som ny

Det är svårt att beskriva hur fantastiskt den här dagen har börjat, men Asher Roth – G.R.I.N.D. (Get Ready It's A New Day) - Explicit Version lyckas ganska bra i att förmedla känslan.

För det första var jag och min fantastiska hyresvärdinna och livsguru Marianne ute och sprang vår terrängbana imorse. Vi var ute mellan ungefär åtta och halv elva, och jag kände mig stark hela vägen! Har varit lite låg under veckan eftersom jag vägde och mätte mig och inget har hänt med vare sig vikt eller midjemått under en månad, trots mitt ihärdiga sockerstopp och en ökad träningsdos. Marianne peppade mig verkligen under löpturen och föreslog att min kropp kanske har nått en liten platå den här månaden, och att kroppar tar olika lång tid på sig att reagera på förändringar. Dessutom har nog tentastressen spelat sin del i det hela. Hon fick mig att fokusera på att inte ge upp, och vara stolt över att det jag åstadkommit; ordentliga rutiner i min vardag. När jag kom hem kikade jag lite i Runners' world och läste en krönika om att vägen är målet. Jag gillar verkligen min väg, och målen framför mig är som guldkorn att längta till. Peppa peppa!

För det andra har jag inte något inbokat idag, utan är fri att göra precis vad jag vill när jag vill det. Det betyder mycket för mig. Jag har kunnat avsluta en del bokarbete, och läsa och söka på internet som att läsa helgupplagan på en tidning. Just nu är Michael Cera så grymt het, och jag är så galet kåt på att se Scott Pilgrim vs the World där han spelar. Att Edgar Wright, en av mina absoluta favoritregissörer står bakom filmen gör den bara ännu mer spännande! Mysepysen har i princip lovat att vi ska se den nu på fredag, så gissa om jag är förväntansfull! Läs DNs recension här http://www.pastan.nu/film/filmrecension-scott-pilgrim-vs-the-world-1.1199072.

För det tredje, ja, solen lyser genom de gula höstlöven. Det är viktigt att glädjas.
Jag vill tipsa min syster, som tycker så mycket om EMD, om deras version av What is love?: http://www.youtube.com/watch?v=q-X9vjaR0jE. Sanjin gick runt och sjöng på den hela morgonen, så jag tänkte på min syster och letade upp den för hennes skull. Hoppas hon gillar den.

Efter en tenta och redo för nästa

För att illustrera min känsla efter tentan fungerar Vampire Weekend – Oxford Comma ganska bra. "Who gives the fuck about an oxford comma?" I mitt huvud har det översatts till "Who gives the fuck about an oxford coma?" som i att jag är i koma efter en hektisk studievecka.

Läste på DN idag om Atomic Tom (http://www.dn.se/webbtv/kultur-noje/se-iphone-konserten-som-blev-succe-1.1194722#), ett band som är stort på youtube för tillfället. De spelade sin låt på sina iPhones och filmade det och fick stor respons. Lite spännande, och det får mig att tänka på SVTs program om musik som gick för kanske ett år sedan. Högutbildade personer i musik testades i ett avsnitt på huruvida de kunde höra skillnad på instrument för miljarder kronor och artificiellt skapade ljud på mobiler. Många kunde inte svara, och ännu fler gissade fel. Ofta finns det en väldig mystik över själva instrumentet som artister spelat på, men ovanstående exempel föreslår ju verkligen att det är ljudet som är viktigt. Vad är viktigt för er med musik? (förutom att headsingern är trevlig att se på?)

En sista liten kommentar angående filmmusik. Mysepysen gav mig Jason Reitmans film Up in the Air förra helgen, och jag tyckte verkligen om musiken! Lyssna på den här Various Artists – Up In The Air [Music From The Motion Picture]. Dessutom har jag upptäckt bandet The Pretty Reckless som bland annat gjort låten Make me wanna die till filmen Kick Ass som jag velat se ett tag. Funderar på att kanske låna hem den nästkommande helg. Någon som sett den? Vad gillade ni den?

Myntet

Ok, soundtrack: Bo Kaspers Orkester – Hon är så söt, bara för att jag verkligen, verkligen tycker om jazz.

Vad jag ville säga var att det alltid finns två sidor av myntet, och att jag har insett att det krävs en ganska stor mental ansträngning för att hålla sig på rätt sida. Bara man har fått över balansen, åt det ena eller andra hållet, så är det enklare sen.

Det är inte värt att skriva om mitt liv, det får ni alla del av nog som det är, så jag funderar på vad bloggen ska utvecklas till. Böcker eller musik?

Hur räknar du ett år?

Jo, över det här sprang jag idag

Den enda vägen, bokstavligt talat

Det är mycket som hänt emotionellt för mig den senaste tiden. Min största tröst och styrka har varit musiken. Den kan lyfta mig helt när jag är kraftlös.
Lite smått och gott från mitt hörn av världen:

RENT Soundtrack – Seasons Of Love

"Tänk inte på det, rådde hon. Du kan inte göra något åt saken, och du mår bara sämre av att grubbla. Lev i nuet, minns det förgågna och frukta inte framtiden, för den finns inte och kommer aldrig att göra det. Nuet är det enda som finns." - Christopher Paolinis Den Äldste

Härliga helg

Det var fantastiskt att bara lämna allt vad studier heter och åka till Eskilstuna i helgen. Vi såg på mycket film (300, Moulin Rouge, Sweeney Todd) och spelade också tv-spel på Mysepysens nya X-box. Mini-ninjas, så sött! Nu är det lite tungt att vara tillbaka i Uppsala, men jag försöker ta det med en klackspark (det vill säga, sparka mig själv framåt).

Puss